En helt ny våg som ger mer än bara din vikt brukar kallas för diagnostiska vågar. Exempel på mätvärden kan vara t.ex. fettprocent, muskelmassa, BMI och metabolism.
Vågen som mäter andel fett, muskler och vatten:
Det som en diagnostisk våg nyttjar är att kroppens vävnader och vätskor leder ström olika bra. Vatten och muskler leder ström betydligt bättre än fett, som är en isolator med högt motstånd (resistans).
Mätmetoden kallas för bioelektrisk impedansmätning och bygger på en liten strömpuls som skickas mellan två eller flera olika kroppsdelar. Vanligast är att pulsen går från din ena fot på vågen till din andra fot. Beroende på din kroppssammansättning tar sig strömpulsen fram olika snabbt och effektivt.
Utifrån impedansmätningen kan en diagnostisk våg ge dig värde på fettprocent, muskelmassa, vatteninnehåll och basal metabolism.
Vågar som anger ditt Body Mass Index (BMI):
Att en våg kan ge dig ditt BMI är egentligen ingen avancerad diagnostik. Det enda som krävs är att du matar in din längd som lagras i en personlig profil. Utifrån längden och din aktuella vikt så räknar vågen ut ditt BMI idag . Formeln för detta är [VIKT i kg] / [LÄNGD x LÄNGD i meter).
Exempel: Jan är 184 cm lång och väger 79 kg.
Hans BMI beräknas enligt formeln 79 / (1,84×1,84) = 23,3
Vilket BMI ska man ha?
WHO (World Health Organisation) har följande tabell för klassificering enligt BMI
Klassificering Vikt (kg)
Undervikt < 18,5
Normalvikt 18,5 – 24,9
Övervikt 25 – 29,9
Fetma, klass I 30 – 34,9
Svår fetma, klass II 35 – 39,9
Mycket svår fetma, klass III > 40